Jag kan!

Den här helgen har gått åt till att tänka mycket, jag har tänkt och tänkt, pratat och pratat.
Mamma är mitt absolut bästa bollplank och man kan verkligen häva ur sig vad som helst och hur mycket, lyssnar alltid.  jag står inför så mycket val och förändringar nu så man vet knappt vad man ska ta sig till. Sedan är det massor som ska fixas.  Och samtidigt ska man själv må bra och hitta den man är.  Det som gnager inom mig just nu är den rädsla jag har inför i höst när jag ska börja med helt andra människor, tänk om ingen skulle gilla mig? Eller om man blir utanför? Det är värsta scenariot.  Det är något som jag är riktigt livrädd för. Ordentligt. Och jag vet hur ont det gör.  Man får väl helt enkelt försöka tänka bort rädslan, för det syns utåt. Bygga upp min egen självkansla. Tro på mig själv. 

Det blir till att själv-boosta sig!   

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback