Estela

                                                        
                 
Diane Von Furstenberg

Kan man vara en dålig bloggare eller är man en dålig bloggare?!
Min dag igår innebar att jag slutade skolan halv ett och drog direkt hem till sjuk vän och kom inte därifrån förrän halv elva igårkväll. Fråga mig inte hur.  När jag gick hem igårkväll var jag i princip som en zombie så det blev sängen direkt.

Idag skola och sedan bär det av till frissan.
Återkommer med mer undr dagen för idag åker datorn med till skolan.

Have a happy day!

♦

När jag kommer innanför dörren möts jag av ett stort bombnedslag. Min lägenhet. Ser inte längre ut som. En lägenhet. Detta måste ordnas nu, för jag klarar inte av att ha ett stökigt hem, det gör mig bara allmänt stressad.

Jag hann i tid till skolan som tur var, jag hatar att vara försenad. Jag är alltid den personen som alla är irretarade på just för att jag sitter i skolan en halvtimme innan vi börjar, man får en liten idiot stämpel på något sätt, men jag klarar inte av att springa till skolan med andan i halsen och vara genomsvett när jag kommer fram. Tacka vet jag då ändå tidiga mornar.
Idag hade vi arbetspass, svenska och samhällskunskap. På både svenskan och samhällen såg vi på film, i svenskan håller vi på med filmanalys oh ser nu Ondskan. Tror att det var två eller något i klassen som inte hade sett den innan. Sedan började vi på en film som handlade om Sydafrika och om dem svarta och deras rättigheter, kommer inte ihåg vad den hette men ska ta reda på det på måndag. Jag gillade faktiskt den filmen men konstigt nog har jag börjat bli så förbaskat känslig att jag nästan sitter och lipar och det vill man ju inte direkt göra i skolan. Tänker man efter är det helt sjukt att vissa skiljer på människor och männsikor, för inte är det någon skillnad på om man är svart eller vit. Hur dem visade på filmen att Sydafrika (70-talet tror jag det var) var dem vitas land men dem svarta fick arbeta och passa upp. Sådant rör mig otroligt och blir så arg på att det fortfarande ser ut så på vissa ställen trotts att vi har utvecklats så enormt på andra vis.

Efter skolan mötte jag upp mor min för att äta lunch ihop, det blev på Madonna och min vanliga favorit, kebabsallad. Kommer ni till Lidköping måste ni testa Madonnas kebabsallad, mums!
Sedan såklart en sväng på gina, var ute efter en pressent till syrran eftersom att hon har fyllt år så det fick jag tag i. Mamma hittade även en del bastoppar hon tyckte att jag behövde och bjuder någon på det tackar man ju inte nej.

Nu blir det som sagt städning....

Jag vill ha en tatuering! Starkt behov av det just nu, när jag fick se min Floras nya. Hon har redan två på varje handled, på den ena står det carpe diem, precis en sådan som jag skulle vilja ha. Nu har hon skaffat sig en gitarr...

Jag tror att jag vill ha någon text på antingen axeln, ankeln eller på handleden. Men jag kommer nog aldrig våga är det värsta.


Wounderful!

Godmorn!
Hur mårs det? Jag är trött som vanligt.
Dags för skola igen. Denna morgon laddar jag med denna låt. Helt enkelt för bra!

Det värsta för mig är att ha drömmar som aldrig går i uppfyllelse. Jag hoppas och tror att man kan det man vill, bara man vill det tillräckligt mycket.
För mig finns det bara en sak som jag vill mest av allt, och jag hoppas verkligen att jag fixar det. Det är svårt och fixar jag det inte har jag bara mig själv att skylla.  Samtidigt så är det bara jag som kan få det att gå i uppfyllelse, jag är inte beroende av någon annan vilket ger en otrolig chans.
Jag tänker hela tiden på att jag inte kommer att klara det, att jag inte är tilräckligt bra på det jag gör och kan. Jag har bara nedvärderat mig själv och sett det som en dröm, inte som en möjlighet. Om man inte tror på sig själv och verkar osäker tror jag att denna dröm kommer att fortsätta vara just en dröm, men om jag börjar och tro att jag är rätt person, att jag visar att jag kan och vill, och är säker på mig själv så blir det en möjlighet. Det gäller bara att våga ta steget fullt ut och tänka att jag själv är "the one". För jag kan göra detta och jag ska klara detta! Here I come!


Yes I can!

Godmorgon!

Nu har nästan halva februari gått, snart är det mars... Underbart härligt, och vad fort tiden går. Det känns som om denna vår bara kommer att springa iväg. Men jag känner på mig att den kommer att bli rolig, en av dem bästa vårarna i mitt liv.

Såg ni melodifestivalen igår? Jag tyckte att Lili och Sussie var jättebra, synd att dem inte gick vidare. Dock håller jag inte med A om att Måns sög, han var faktiskt riktigt bra. Startfältet var mycket bättre denna vecka än förra måste jag medge. Och snälla Amy Diamond, du är bara ett år yngre än mig men ser ut som en 12-åring. Du har en röst som en ängel men hur kan man klä sig? Du har inte funderat på att växa upp och börja med pumps, läppglans och kort kjol?! Bara ett tips. Det är bara och kontakta mig om du vill ha hjälp Amy.

Idag måste jag sätta lite mer fart med plugget, har engelka, spanska, geografi och historia närmaste veckorna... Bara att börja.

Puss
♦

Eller ja, önska kan man ju få göra.....

Nu har jag störtat in genom dörren. Skönt efter en dag full av arbete. Men det gick bra, alla är alltid så snälla mot mig så det är riktigt roligt. Och jag klarade mig ifrån oturen också, peppar peppar... Jag trodde seriöst att jag skulle ge fel mediciner och slå ner någon fin prydnadsak hos någon tant, men jag klarade mig.

Vad händer ikväll då? Jag vet inte vad jag ska hitta på men det blir nog en ganska lugn kväll, känner att jag behöver det.

Ha det bra!
Puss
♦

Har faktiskt fått ganska mycket gjort idag, känns väldigt skönt. Hunnit umgås med mamma, gjort engelskan, städat hemma hos mig och handlat mat.
Jag måste säga att jag tycker det är riktigt roligt att handla mat, det har jag aldrig tyckt innan men nu kan jag gå i timmar i mataffären. I bara fruktdisken kan man spendera åtskiljliga minuter. Tänk att det finns så mycket att välja på, samma produkter men olika märken. Smakar dem olika tro? Eller ska man köpa det billigaste? Sådant funderar jag ofta på och därför går jag runt och letar en hel del. För mig är det rena himelriket att få bestämma vad jag vill äta själv, man slipper den där äckliga köttgrytan och levern...
 Det som är ganska roligt är att alla som följer med mig och handlar mat börjar bli lite smått uttråkade och irriterade, undra varför?!

Nu ska jag hoppa in i duschen och sedan blir det tv ikväll.

Puss på er!

Så fort jag satte mig i soffan för att läsa orkade jag inte hålla ögonen uppe, är inte det konstigt? Haha... Lite skrattretande är det iallafall. Men oj vad skönt det var. Tror jag somnade någon gång vid fyra och vaknade nu precis innan sju. Sådan här sömn är den sömn som är allra skönast måste jag säga.

Nu är magen hungrig, vad ska man leta fram ur det tomma kylskåpet tro?

Det här önskar jag mig i vår... Alexander Wang har gjort en fantastisk vårcollection.
Detta kan du hitta på MrsH

Jag funderar mycket på hur man ska bli nöjd med sig själv. Det är bland det svåraste man kan göra tror jag. Att acceptera sig som man är. Just nu. Gilla läget helt enkelt.
Det måste vara något av det som jag är allra sämst på, alltid hittar man något att klaga på. Varför ska det vara så svårt att känna efter hur man mår på riktigt, utan en massa andra konstiga undanflykter?
Alla pratar om att det är media och alla ideal som gör oss osäkra och ger oss en massa måsten att leva upp till, och jag kan hålla med om det till en viss bit, men kom inte och skyll allt på dem.  Speciellt tjejer i dagens läge blir bara mer och mer osäkra på sig själva och det tror jag beror på dem krav som finns inom oss. Det är vi själva som ställer våra krav och tar ansvar över hur vi vill leva.  Vi måste tillåta oss att vara nöjda, att vara glada. Jag vill inte höra saker som att man inte får vara glad vid vissa tillfällen eller att man är en egoistisk typ om man är nöjd med sitt liv. Alla har rättigheten att leva sitt liv, i lycka, i happiness.  På något sätt har man blivit "någon" om man klagar och berättar hur hemskt allt är, och därför blir det bara mer och mer vanligt. Som man tidigare kanske skulle reagera starkt på om man hör någon som inte orkar leva tar man kanske inte på lika stort allvar eftersom att det är så vanligt, då är det också svårt att se vilka det är som verkligen behöver hjälp.

Jag har inte själv varit nöjd med livet, inte över huvudtaget, jag berättar om det här just för att jag vill hjälpa andra att inse, för det första att dem inte är ensama och för det andra att det alltid finns en väg ut.  Det vill jag inspirera till och jag hoppas att jag lyckas, Iallafall lite grann.

Tänk på vad du själv har och vad du är nöjd med. Det finns alltid något. Det kan vara så enkla saker i vardagen när någon håller upp dörren för dig. Du syns, du finns. Det är som i den där Friends reklamen där tjejen bara önskar att någon ska se henne, det spelar ingen roll om dem säger håll käften, hon syns iallafall. Känner ni igen den? Fundera på det nästa gång du ser den.

Ställ dig framför spegeln och säg till dig själv hur lycklig och glad över livet, det låter som en klyché, jag vet, men då får man iallafall in det här med att det är tillåtet att prata possitivt om sig själv.

Så kom igen nu tjejer, brösta upp er och visa att ni älskar er själva, go bitches!!

Jag hatar denna dagen!
Jag hatar det mesta för tillfället... 
Allt känns fullständigt crap just nu.
Det känns ensamt
Jag saknar verkligen någon att få hålla om och älska
Just nu känns det så.

Godmorgon!
Har återigen brottom... Hur kan det komma sig?!
Hemma tidigt idag, ordentligt skönt.

Ha en bra dag!

                                
Lovely americans säger jag bara, helt underbara!